Bloggutmaning; lampor

Hur många lampor kan en människa ha?
Ja, om du frågor min mamma så skulle hon svara; inte för många.

Jag är inne i en period då jag mest letar lampskärmar på loppisar. Dock med riktigt dåligt resultat.

Den här skärmen är mitt bästa skärmfynd. Perfekt på alla sätt. Lampfoten är loppad den också, tillsammans med en lampskärm som genast lämnades tillbaka till samma ställe. En förskräckligt gulbeige historia som jag gör mitt bästa för att utplåna minnet av.

Den står vid soffan i vardagsrummet.
I vardagsrummet återfinns även den här skönheten som jag fått av min mamma i julklapp för länge sen. Helt i glas och ger ett perfekt sken på kvällarna.

I andra vardagsrumsfönstret återfinns den här. Där lampan och skärmen faktiskt är inköpta tillsammans. Det känns som om det händer en gång på hundra. Jag har en nästan exakt likadan lampfot som är hälften så hög, men där saknas för närvarande skärm.

I sovrummet återfinns min två favoritlampor; båda tycks ingå under etiketten ”Älska eller hata”. Jag älskar dem så mycket att de utan tvekan skulle tillhöra de saker jag skulle rädda först vid en brand.
Taklampan, som inte, jag upprepar inte är gjord av Hans Agne Jacobsson, köpte jag på Tradera för ganska länge sen. Det är en kärlek som aldrig går över. Jag är ganska säker på att mitt hem inte skulle vara detsamma utan den.

Och här kommer då den knasigaste av dem alla. Mitt 15 kronors fynd. Det står ”Italy” i botten. Jag höll på att gå miste om den. Sekunden efter att jag hade tagit upp den från hyllan på loppisen kom det fram en man och sa ”Den där skulle man allt bra gärna vilja ha”. Jag sa ja och höll väldigt hårt i den.

Sist men inte minst kan jag inte undanhålla er min mammas favoritlampa. Inköpt på auktion och tillsammans med en tyll- och spetsbeprydd skärm som täckte över den. Tur var väl det annars hade den nog blivit dyrare. Problemet med vilken skärm den borde ha löste jag snabbt som blixten när vi kom in på vår favoritloppis.
På någon annan lampa hade jag tyckt den här skärmen var ur trist, men här gör den sig verkligen.

Spana in andra bloggar och deras lampor; t ex Precis en sån som har en P O Strömlampa som jag inte skulle tacka nej till.

Vinst

För ett tag sedan vann jag ett kollage från Karins konstgrepp.

Jättekul är ordet som passar bäst. Det tog lite tid att hämta ut det från Posten och det tog ytterligare tid att hitta en ram som passade.
När det väl var gjort gick det ganska fort att få upp den på väggen.
Nu ser jag den varje morgon när jag vaknar och känner mig lite extra glad.

Sjukt dålig bild; I know.

Trevlig helg!

Nu åker jag till Småland och hämtar en massa skoj!

Titus från Rörstrand. Jag köpte min för 10kr. I helgen såg jag en för 250(!)kr. Det skulle jag inte betala, men jag gillar den skarpt och till tulpaner är den fabulös.

Raringar

Jag är inne i en period när jag är ganska förtjust i ofärgat glas.
På väg från jobbet idag, slank jag förbi några av mina vattenhål. Inte mycket att hänga i julgranen. Men på en reahylla stod dessa raringar. De är ju inga Wärffska Sunflowers, men de är söta som de är. Från Skruf.

Kommer bli störttfina på hallbyrån jag ska hämta i Småland i helgen.

Tygkärlek

En av de saker jag nästan alltid kommer hem med efter en lyckad loppisrunda är tyg. Jag dras verkligen till högarna med tyger. På senare år har jag blivit bättre på att undvika dem. Men när JW och jag var på tur förra helgen så slank det med några.

Det här tyget är så himla bekant. Säkert IKEA eller liknande, jag vet inte.
Gult är inte min färg, men man vet ju aldrig… man kan ju ändra sig.

Det andra är desto mer min stil. Tyvärr är den bara ca 40 cm brett. Sannolikt kommer det att bli ett par kuddar, om jag har hjärta att klippa i det…

 

Första lördagen i mars

Nu är det ju snart helg, så då är det ju lika bra att visa vad jag hittade förra helgen.
JW och jag tog bilen och drog runt halva norra Stockholm.

JW hittade massa, jag släppte bland annat ifrån mig ett turkost Höganäsfat.

Mina inköp var få men naggande goda.
Ett pepparkar av okänt ursprung saknar stämplar. Om det inte hade varit en bloggutmaning häromsistens med salt- och pepparkar, så hade jag antagligen inte köpt den. Men 2 kronor var den ändå värd!
Pressglas skålen i mitten var så gullig att jag bara inte kunde låta bli. Jag har inte riktigt bestämt mig om jag ska behålla den eller om mamma ska få den. Det lutar nog mot det senare.
Ytterkrukan är från Steninge och min absoluta favoritytterkruka. De fanns hemma när jag var liten och jag har alltid älskat dom. Finns även med brun rand, men dom tycker jag inte om.

Den finaste saken fick jag i present av JW. Vas från J. Holstein Danmark. Helt underbar! Mina färger så det skriker om det.

Jag shoppade även loss på några pocketböcker och lite tyger.

Seniorpuls?

Varje vecka i Antikrundan säger de samma sak ”detta är vad de yngre generationerna kallar för seniorpuls”.
Jag känner bara ”What?”
Vem sjutton säger ”seniorpuls”?

Ordet är ju mer omodernt än det dom hävdar är sååå omodernt.

Förövrigt så börjar hela programmet mer eller mindre att osa seniorpuls…

Bilden är lånad från Auktionshuset i Örebro.

Bloggutmaning; te- och kaffekannor

Med tanke på att jag aldrig dricker te så är det lite förvånande att jag äger en, men det gör jag faktiskt. Och jag skulle säga att det är en av de finaste sakerna jag äger.
Nämligen tekannan från Marianne Westmans fantastiska servis Mon Amie.

I övrigt äger jag två kaffekannor; den vänstra är en NilsJohan, om jag inte är helt ute och cyklar heter den Hollywood. Den saknar en svart platta under knoppen men vad gör det? På bilden är den röda lite dassig, men i verkligheten är den helt varm och härlig.
De tjänstgör som vattenkannor och som det funkar de perfekt.

Här hittar ni Porslinan som har den helt fantastiska kannan av Stig Lindberg. Jag blir nästan lite grön av avund.
Hon har även länkat till en rad andra som visar upp sina kannskatter.