Känns den igen?

Min mamma vurmar för många saker när det gäller antik och retro, även om hon själv skulle säga att hon har allt hon vill ha… Bland samlingsområden utmärker sig främst Bing & Gröndahl och Royal Copenhagen. Men det finns också mängder av Rosa Ljung (är jag inte så förtjust i), Rimini Blu (älskar jag!), Lisa Larson, fåglar i keramik och bordslampor.
Den här gynnaren står i köket och gäckar oss litegrann, ingen av oss kan hitta var den kommer ifrån. Någon som känner igen den?
Jag har sett en turkos variant på Instagram men den ägaren undrade också var den kom ifrån…
I bakgrunden syns en liten del av Lisa Larsonsamlingen och en helt underbar höna från Gabrielverken.

Annons

Favoriterna från 2013

Nu under julledigheten så kom det en uppmaning/utmaning från Form55 att visa sina fem bästa fynd från 2013.
Jag har varit i en kokong den senaste tiden, så först nu på årets första dag summerar jag 2013.

Mitt bästa fynd och största favorit är så klart min nya lägenhet. Alldeles underbar! Och den blir bara bättre och bättre.

Jag vill tro att jag 2013 slutade köpa bara för att köpa och istället satsade lite mer. Betalade lite mer för enstaka saker jag verkligen ville ha. Men fynden uteblev inte för det.
Allt på den här bilden är saker jag verkligen älskar. Radion av märket Conserton är en kär ny vän som dessutom funkar perfekt. Lisa Larson lejonet är nytillverkat men en verklig älskling. Sockerlådan fick jag av min mamma i somras. Lampfoten som syns är inte från i år.

De här två är jag mycket nöjd med. Glasvasen är från Lindshammar, av Christer Sjögren. Jag har haft en likadan orange länge. För ett par år sen såg jag den här och blev helt kär, men struntade i att köpa den eftersom jag tyckte den var lite väl dyr. Nu är den min. Till ett billigare pris, men jag hade kunnat betala bra mycket mer för den.
Till vänster ser vi Grafika av Ingrid Atterberg för Upsala-Ekeby. Jag tror att detta är den största vasen, men jag kan ha fel. Någon idiot har borrat hål i den för att den ska funka som lampfot. Det kommer den inte att vara hos mig. (Jag kan bara be om ursäkt för den sneda bilden.)

Ytterligare en Ingrid Atterberg flyttade hem till mig under julen. En grön Pepita. För 15 kronor blev den min. Den har en nagg, men ärligt talat, jag kunde inte bry mig mindre.

Sist ut får bli min kära apa. Kay Bojesenapan som ännu inte riktigt hittat sin plats i nya lägenheten. Men det kommer det är jag säker på!

Självklart finns det många fler saker som borde vara med; mina Kvadratburkar av Signe Persson-Melin, lampan jag köpte på Megaloppisen i Solna i höstas, men här sätter jag stopp för den här gången.
Under 2014 hoppas jag att jag hittar de möbler som saknas i min lägenhet; en hög byrå och en hylla med skåp. Jag ska inte köpa fler bordslampor. Men en taklampa till köket, sannolikt en Luxus. På prylfronten känner jag mig för ögonblicket lite mätt, men det kommer sannolikt ändras framöver. Den enda saken just nu som känns aktuell är den stora tillbringaren i Kvadratserien.

Sommarens bästa!

Okej, det kan vara lite sent att visa det bästa av sommarens fynd, men bättre sent än aldrig!
Jag har gjort en hel del inköp den här sommaren. En del är nedpackat eftersom jag ska flytta i november och inte riktigt ser någon anledning att packa upp grejer som snart ska packas ner igen, Men vissa saker bara måste få vara med!
Piedestalen till vänster köpte jag på en backluckeloppis i Ydrefors, 50 kronor. Där köpte jag även en stor Sill i kvadrat-burk av Signe Persson-Melin för 10 kronor. Perfekt!
Bordet är efter min mormor, det blev blombord när jag slängde ut TVn.
Lisa Larson Lejonet är sommarens individuellt dyraste inköp. Men det är han värd! Har aldrig varit mer nöjd med att göra av med pengar!
Sockerlådan har jag fått av min mamma, är galet nöjd med att kunna gömma alla sladdar bakom den. Att bo i en lägenhet där det största rummet har två uttag och sovrummet ett gör att det finns en väldig massa förlängningssladdar.

Att vara en samlare utan att samla

Det här med att samla på saker tycker jag är lite problematiskt.
Även om jag älskar min Lisa Larsonhund så vill jag inte ha hela kenneln. Jag vill ha ett lejon och  en ABCflicka. Sen räcker det.

Och även om jag har kanske 50 glasunderlägg så skulle jag inte säga att jag samlar på dom. Hittar jag några fina så köper jag dom. Inte så mycket att orda om.
Likadant med knappar. Jag köper knappar när jag hittar fina knappar.
Och ljuslyktor.

Kanske är att samla det jag alltid tittar efter på loppisar. Sånt jag tittar efter fast jag redan har flera stycken likadana. Som Aladin från Höganäs. Häromsistens såg jag en rosa i någon blogg, tyvärr så minns jag inte i vilken, men där ökade pulsen avsevärt.

Till samlandet kan jag utan tvekan även placera ytterkrukorna nedan från Steninge. Vi hade dom hemma när jag var liten, men de rensades väl bort i någonslags 80-talsiver.
Under flera år letade jag förtvivlat. Utan att hitta mer än en. Det senaste året har jag hittat. inte mindre än 7 stycken. I tre olika storlekar. Ett klassiskt fall av; when it rain it pours.

Och sist men inte minst den här kära samlingen; Stig Lindbergs senapsburkar för Apoteket. Men de måste ha korklocket kvar om jag ska köpa dom. Om dom inte har en färg som jag inte har sedan tidigare. Perfekta kryddburkar.

Ja, som sagt, det är knepigt det där med samlande. Jag är ingen samlare, men jag har samlingar.

Djur i mina ägor

Bloggutmaningen denna gången kommer från bloggen H55. Ickelevande djur jag har i mitt hem.
Pricken har vi träffat på förut. Han huserar i hallen där han med sin trumpna min ser till att jag inte glömmer mina nycklar.

Det är ganska fascinerande att han inte är den enda hunden i mitt hem. Jag har inte mindre än tre (3!) hundar. Jag som inte ens gillar hundar. Jag är kattmänniska to the bone!
De två andra är Stig Lindbergs skottar. Den minsta pyttelilla och den röda sparbössan.
Den röda är helt ny, eftersom Handelsbanken är smarta nog att ta tillbaka dem.

I övrigt finns bara det här finfina saltkaret i form av en tupp. Han har en liten skada på huvudet men jag skulle aldrig göra mig av med honom. Inte bara för att han är ett arv efter min mormor.

Hej Pricken!

Jag älskar katter.
Och är inte alls speciellt förtjust i hundar.
Men när jag såg Lisa Larsons Spaniel ur serien Kennel så kunde jag bara inte stå emot.

Nu bor han hemma hos mig. Snabbt fick han namnet Pricken. Han är ganska loj och inte speciellt kelig.  Det passar mig perfekt.