Jag orkar inte mer.
Jag vill ha sommar och uteauktioner och tokköp och loppis i varje vägkrök och enåannan kantarell, hallonsnår och blåbär.
Jag blir galen på den här loppisoheta årstiden.
Något jag kommer hem med påfallande ofta från loppisbesök är sygrejer.
Tills jag hittar en sypall som lever upp till mina krav så förvaras de i burkar från IRA.
Min mormor hade såna här och jag har aldrig växt ifrån dem. Det tog dock sin lilla tid att hitta hela samlingen.
Nåldynan som toppar burkpyramiden är däremot ett arv efter henne.
Det dåliga ljuset kan jag bara be om ursäkt för. Vintern gör sig inte för fotografering inomhus.
Den stora saxen köpte jag för en femma och den är vass som bara den. Perfekt som tygsax med andra ord.
Knappar har jag älskat sen jag var liten. En stor passion.
Inuti den röda burken finns band, snören, spetsar, en ask som innehåller underlag för att göra stoppade knappar. Ni vet, livsviktiga grejer.
Igår visade jag min nya älskling, hängandes i min Stringhylla. Jag tänkte att det där med är dags att visa upp hyllan med sitt innehåll.
På den nedersta hyllan står, från vänster; en turkos vas av Erik Höglund från Boda bredvid en liten tysk porslinsask. Framför den står ytterligare en porslinsask, nytillverkad med Gaudímönster köpt i Barcelona. Jag älskar Barcelona. Och jag älskar Gaudí.
Sen kommer en Karnevalvas av Stig Lindberg, följt av två skottar. På hörnet står min farmor och farfars bröllopskort stående i en Tilgmanskål med blå glasyr invändigt.
Mellanhyllan har en liten träburk. Någon har gjort ett helt underbart arbete som kostade mig 5 kronor att köpa. Det är så sorgligt. Längst fram står två porslinsskålar med guldinsida från Gabriel. Munspelet är köpt på Indiska av någon anledning… Klockan är ett loppisfynd som funkar. Gameboyspelen är Parachute och Donkey Kong jr. Några Pezautomater och en liten Hello Kitty.
Överst från vänster hittar vi ett litet porträtt som jag tycker är så himla vackert. I en ram som är så stilig. En liten ljusstake. En Babushka som jag hittade i grovsoppen vid mina förra lägenhet. En liten rysk lackask och dinosaurieokarinan Igor.
Åh som jag har pratat och tjatat och tittat avundsjukt på den här lilla gynnaren!
Men nu är han min och han trivs som fisken i vattnet tillsammans med Stig Lindbergx3 och Erik Höglund.
En stor eloge till Precis en sån och deras enastående service, snabbhet och trevlighet.
Här kan vi snacka om en e-handel som lever upp till alla krav och mer därtill!
Den här hittade jag på Myrorna för kanske ett år sedan.
Jag föll för den av en enda anledning; det ser ju ut som Ernest Hemingway.
För 15 kronor tyckte jag det var gulligt att någon hade målat av en bild av honom.
Sen kom jag hem och såg att den är från 1936 och insåg att då var han ungefär 40 år och inte alls den där bilden av den åldrande, skäggiga Hemingway.
Då blev den på något sätt ännu gulligare. Någon har målat av en man som såg ut som Hemingway skulle göra 20 år senare.
Jag har inte lyckats utläsa signaturen.
I slutet av sommaren, när hjärtat vände ut och in och upp och ner på allt så såg jag en stor underbar tavla i fönstret på galleriet mittemot där jag bor.
Den gav mig tröst och hopp.
Kan inte riktigt förklara det bättre än så. Men alla som någonsin blivit kär i ett konstverk förstår vad jag menar. Innan jag hann få tid att gå in på galleriet så var utställningen slut.
Konstnären hette Hanna Ekegren och när det visade sig att hon skulle göra tryck av sina tavlor visste min glädje inga gränser.
Det blev en lång väntan men i november fanns de äntligen. Och jag köpte den här skönheten.
Beställningen gjordes på designonline.se som lämnar mycket övrigt att önska.
Inga beställningar under 350kronor.
Vilket skulle varit helt okej. MEN det tog en dryg månad för paketet att komma till mitt ombud.
Deras kundservice är rent löjeväckande. Pinsamt bemötande och ingen servicekänsla överhuvudtaget. Vänligen ta reda på vad kundservice innebär innan ni startar företag!
Man borde kunna förvänta sig kompensation när ett paket är ungefär 3 veckor försenat… Men inte så mycket som en ursäkt eller ens svar på mitt sista mail.
Första och sista gången jag beställer från dem.
Varning utfärdas här med!
I mellandagarna, när jag fortfarande var kvar i Småland, besökte jag min favoritantikaffär. Liten, charmig och att damen som driver den gillar mig skarpt skadar ju inte direkt.
Jag såg den här innan jul och hoppades att den skulle finnas kvar. Och det gjorde den också! Från Rosdala Glasbruk.
Lampskärmen är inte ultimat, men den duger.
Härligt med ett helt nytt år!
Jag har en hel lång lista med saker jag hoppas hitta under året.
En Negrovas skulle förstås vara trevligt. Och en skål.
Men det mest är mer diffust; soffbord, fåtölj, skohylla. Jag tror att jag på ett ungefär vet vad jag vill ha, men det ska hittas också.
2013 är året jag tänker sluta köpa urskiljningslöst och mer fundera på vad det är jag verkligen vill ha.
När loppisarna så här efter jul rear julsaker för halva priset så brukar ju oftast det finaste vara utplockat, men ibland har man tur.
Jag köpte den här rara och hemsydda tavlan för 15 kronor.
Det är nästan lite sorgligt… All tid som lagts ner på den och ingen var redo att betala fullpriset 30 kronor…