Det var inte så mycket som jag kände att jag inte kunde överleva utan att köpa.
En monter hade ett antal skisser av Mago som jag inte hade tackat nej. Jag blev så uppspelt att jag inte ens kom ihåg att fota dom.
Allra helst hade jag velat ta med mig den här gynnaren hem, men den var trasig, ihoplimmad och hade trots det ett pris på över 400 kr. Helt sinnessjukt.
Jag hade gärna tackat ja till dessa underbara italienska lampor. Det känns som om de var några av de mest fotograferade föremålen på mässan. Fanns hos Helena Rääf.
Men det var ju det jag verkligen köpte som jag skulle visa upp. Först ut är den här lilla broschen, som jag såg redan på onsdagen på Femtiotalsjaktens Instagram. Kärlek vid första ögonkastet. Inköpt hos trevlige Holger på Korrens Kuriosa.
Jag har ju en ganska allvarlig fäbless för broscher så det blev en till. Inköpt… ja… i en monter med en väldig massa smycken.
En sak jag har tänkt köpa länge är en sån här hatthållare, eller vad de nu kallas för. Hatten på den har jag haft länge, den har lite skamligt legat på bokhyllan. Men nu har den fått ett nytt värdigt liv!
Grönt gör mig väldigt glad! Så när det här fatet uppenbarade sig slog jag till direkt. Från Bo Fajans, som gör sig alldeles utmärkt i mina gröna hörna. Inköpt hos väldigt rara och trevliga människor från Vara som jag inte kommer ihåg namnet på…
Självklart blev det även några vykort från Enebybergs Antikbod.
Antikmässan innehöll mer vintage, skor, kläder, smycken, hattar och väskor än vad jag hade väntat mig.
Det verkar råda olika åsikter om det är positivt eller inte. Personligt tyckte jag att det var riktigt lyckat. De här emaljerade smyckena gör sig riktigt dåligt på bild, men i verkligheten vibrerade dom av färg. Det gula halsbandet var helt magiskt. Det fanns även ett blått armband som gjorde mig lite darrig, trots att blått inte är någon favoritfärg.
Jag tror att detta var i Brandstationens monter, men vågar inte svära på det.
Favoritmontern Leva Antikt o Modernt hade även ett litet urval hattar, väskor och annat smått som varje kvinna med självaktning behöver, t ex en pälscape.
Väskan och hatten nedan stod jag och fingrade på länge och gick tillbaka till gång på gång. Tyvärr blev det inget köp.
Inga mockaskor, men väl ett par blå skor får avsluta detta inlägg. Självklart ska det finnas ett par blå skor på en Antikmässa! Hade de varit i rätt storlek hade de följt med hem till Aspudden.
Det kan vara så att de stod hos JAF Antik.
När jag på torsdagen kom till den här montern, vilken det var har tyvärr fallit bort, trodde jag att jag hade dött och kommit till himmelen. Det var så otroligt mycket bruksporslin. Fantastiskt!
Wilhelm Kåges drakar gjorde mig helt lycklig. Förutom denna största, fanns det även ett par mindre; en röd, en grön och en vit. På hyllplanet under står en figurin från Kunglig Dansk och tallrikar ur Flora Danica, lite gömda och glömda i skuggan av magin på hyllan ovanför.
Någonstans i vimlet dök dessa upp. Kopparna till höger kommer från Rörstrand och heter Palma, vem som står bakom vet jag inte, men jag har aldrig sett dom på riktigt förut. Vackrare än på bild. Färgerna! Servisen till vänster har jag aldrig sett förut. Rörstrand var det, men jag kom för mitt liv inte komma ihåg vad den hette. Om någon vet så påminn mig!
Dom kommer framöver stå högt på listan över saker att leta efter på mina loppisturer. Ett klassiskt fall av kärlek vid första ögonkastet; formen, mönstret – I love!
Och här kommer en bild som skapar rysningar – iaf hos mig – färgprakten, innehållet. Jag dör av lycka. Gustavsberg för hela slanten! Stig Lindbergs Tahiti och Röd Aster flankerar Röd Spaljé av Wilhelm Kåge. Praktfullt!
Av alla rapporter att döma så verkar det som att jag är sist på bollen med att rapportera från Antikmässan. Kanske för att tiden inte räcker till, men kanske också på grund av alla otroliga intryck.
Jag får redan nu be om ursäkt för att jag var så otroligt dåliga på att komma ihåg vilka montrar jag tog vilka foton i. Skamligt, men jag kan bara beklaga. Intrycken! Alla dessa intryck.
Jag missade onsdagens mingel och åkte dit på torsdageftermiddag/kvällen. Väldigt lugnt, hade förväntat mig mycket mer folk, mer liv.
Nordlings Antik var den första montern jag stannade till vid. Jag skulle verkligen hata att ha den där lila väggen hemma, men här gjorde det sig bra bakom den skapligt dyra tavlan av Olle Baertling. Om jag minns rätt gick den loss på dryga miljonen.
Leva Antikt o Modernt var den monter jag fastnade främst för. De hade en blandning av allt och lite till. Till exempel hade de denna Laminofåtölj omklädd i persianpäls. Superhäftigt! Viola Gråstenpläden gör sig ju mer än lovligt bra där över armstödet.
Leva Antikt o Modernt hade även ett Stig Lindbergbord med emaljerad bordsskiva som jag blev så av tagen av att kunna röra vid att jag glömde att fotografera det. Gåshuden. Gåshuden!
På fredagen var jag ganska sjuk och borde egentligen varken ha gått till jobbet eller på mässan, men jag gav mig på dem båda. Jobbade till elva och åkte sedan mot Älvsjö. Och då var det desto mer folk! Rörigt, stimmigt och ganska härligt.
När det var dags för bloggträff fick jag riktigt dåliga instruktioner av värdarna och hamnade i helt fel ände av mässan, där stötte jag ihop med Erik som driver bloggen Fåglarna. Roligt att göra nya bekantskaper. När vi kom till bloggträffen möttes vi av ett fullt rum. Ingen hade nog riktigt räknat med att det skulle komma så mycket folk. Roligt att få ansikten till en massa bloggare och namn.
Jag träffade Maria som driver Gilas grotta. Retrolux-Anna hade med sig en kvadratflaska till mig. Jag hade ett trevligt samtal med tjejen som driver affären Magasin Mix i Vilhelmina. Mitt namnminne är tyvärr uselt, så jag minns inte hennes namn. Men det var trevligt och om jag någonsin tar mig norröver så lovar jag ett besök!
Jag var ju som sagt ganska sjuk så jag gjorde inte så mycket väsen av mig och ansträngde mig inte jättemycket att prata med alla trevliga människor. Men det var ändå roligt att se er alla!
De här stolarna stod mitt i mässan där det hade gjorts i ordning ”rum” med föremål från olika montrar. Dessa kom från Drakens Antik och jag hade verkligen inte tackat nej till dem. Puh!
Audrey Fenns fina 