Det bästa i livet är gratis

Häromdagen visade jag sommarens blomkruksinköp. Krukorna på bilden var godbitarna, i lådan låg även kanske 20 krukor som var helt ointressanta (för mig).
Jag brukar lämna kvar det jag inte vill ha, så får någon annan ta det. Och så gör många andra.
I år hände det jag aldrig varit med om förut. I ögonvrån ser jag en dam gå igenom en kvarlämnad låda. Hon pratar lite högt med sin man och jag hör ord som ”Rörstrand” nämnas. Men vad som fångar mitt intresse är något svartvitrandigt.
Så fort damen gått skuttar jag fram och håller tummarna för att det ska finnas kvar.
Och, ja, ibland händer det verkligen.

Ett av dem har en liten nagg, men i övrigt är de helt felfria.
Det sjuka var att jag aldrig såg dem i lådan och jag har aldrig någonsin sett dem på en auktion förut. Lyckalyckalycka.