Vad är grejen?

Priset känns helt oskäligt. Till och med för Myrorna.

from Instagram: http://instagram.com/p/ZnCBx9pPr_/

Annons

Jafyfan.

Idag började dagen med att le mot en sur dam när jag cyklade till jobbet. Det sätter etiketten på den här dagen tycker jag; if life brings you lemon, make lemonade!
Sen läste jag Kjell Häglunds text Värsta formen av fjäsk i Expressen om Carl Philip och hans design. Och kände mig ganska sur igen.
Jag tillhör varken dom som vill avskaffa eller behålla kungahuset. Det är fint att se vilka klänningar dom väljer att ha på Nobelfesten och vilka smycken. Jag tycker det är sjukt att monarkin inte använder sin makt till något viktigt; jämställdhet, papperslösa flyktingar, barnfattigdom, för att bara nämna några. Men där tar det ungefär slut.
Förutom när det gäller Carl Philips så kallade ”konstnärskap”. Då ser jag rött. Jag hatar allt han gör. Jag hatar att han stjäl uppmärksamhet från alla riktiga talanger.
Han får göra vad fan han vill. Men kalla honom INTE formprins eller designprins.
Det finns bara en formprins. Det finns bara en designprins.
Den fantastiska Sigvard. Ju mer jag ser och läser om/av honom desto mer fascinerad blir jag.
Hemma hos mig hänger en bild jag rivit ur från en Hus & Hem Retro med Sigvard och Marianne. Där Marianne ligger över ett soffbord. Jag älskar den bilden! Men den är ju hemma och inte där jag är, så det får bli den här bilden istället. Som jag lånat från Formfront. Där kan man även läsa en liten profil av Sigvard.

Stringhyllan som ju inte är en Stringhylla

Den här hyllan i Stringstil är jag stormförtjust i.  Att den har lådor är perfekt. Mycket junk som får plats där.
Problemet med den är att hyllplanen har små lösa grejer att hänga upp på. Och när jag köpte den så saknades hälften. Jag skulle få hjälp att fixa dem, inga problem. Personen fixade två… Så i ett år nu har jag haft två hyllplan.
Men jag är ju inte sämre än att jag fixar saker själv; lagom stora spikar, ett skruvstäd och två tänger fixade biffen!

På nedersta hyllan finns från vänster till höger; en grön till synes munblåst vas som jag fick av min mamma i påskas. Jag har velat ha en enkel smaragdgrön vas ett tag och den här är fin. Okänt ursprung, för mig. Följt av en favorit, Göran Wärffs Sunflower från Kosta. Nu har jag inget måttband i närheten, men jag tror den är ca 20 cm hög. Ett fyndlådefynd. Framför står två Iitalaföremål; Alvar Aaltoskål och en Vitriini (Visa) av Anu Penttinen.
Sen kommer då tavlan som inte föreställer Hemingway. Framför den står 4 brevpressar. 3 med blommor i och 1 med ett foto under. Vid tillfälle ska jag visa dem uppifrån.
Därefter två mörkgrå Gunnar Nylundare. Och, ja, som ni ser; sockerskålen Taika från Arabia fick sällskap av gräddkannan. Och i bakgrunden underlägget Mirakel med mönster av Josef Frank för Svenskt Tenn.

Mitten hyllan innehåller en bladning av saker, sånt jag egentligen tycker är ganska fult men som jag faktiskt inte riktigt kan skiljas från. Från vänster står Mazetti ÖgonCacao som min storebror ropade in på auktion när jag var kanske 13. Han har nog glömt det, inropet alltså, men jag minns det som igår när han kom hem med dem. Den ingick i en låda med flera burkar, jag har två av dom, den andra är en IRAburk med patentlock.
Därefter står två Argentavaser från Gustavsberg utan silver, så jag vet inte riktigt vad de kallas då… Längst fram står en liten brun Eldorado skål av Wilhelm Kåge för Gustavsberg. Jag har även ett stort uppläggningsfat i gult. Tuppen är ett arv efter min mormor, den är även en saltströare. Sen följer kanske den fulaste sak jag äger men som jag inte riktigt kan skiljas från; gåsen/ankan/svanen eller vad det nu är. Den är från Höganäs och kom med en fyndlåda. Först behöll jag den mest för att den var så vansinnigt ful, men den växer liksom på en. Men ful är den definitivt.
Gräddkanna och sockerskål från tyska Thomas, den verkar vara en favorit bland retrobloggare. Jag är nöjd med de två delar jag har.Tavlan tillhör även den fulgrejerna. Det är ett julkort till en Herr C. Olofsson från konstnären Gösta Hallencreutz från 1933. Ful som stryk men samtidigt helt underbar!
Den lilla glasskålen med målat lock vet jag inget om. Inte heller den lilla vasen. Rar som vara den är de båda.

Översta hyllan är lite halvtom, än så länge, den kommer garanterat att vara knökfull inom en inte allt för avlägsen framtid.
Den stora orange vasen är från Bergdala, ganska nyinköpt. Den mindre har jag haft väldigt länge, tror den heter Carita och är från Elme glasbruk.
De både porslinsburkarna är julklappar från mamma. Sillburken är från Deco och marmeladburken som jag just nu glömt var den kommer ifrån.
Kvadratburkarna gör mig lycklig varje dag!

Sannolikt kommer hyllorna att vara ommöblerade inom kort. Det är ju så himla roligt.

Ärligt talat så tror jag den här bilden säger allt om mig.

from Instagram: http://instagram.com/p/Y-XDCcJPtN/