Lucka nr 10

Jag tycker julen är ganska svår. I tanken är det fantastiskt; överdåd, massa mys och pyssel. Men det är ju sällan så det blir, i alla fall för mig. December är för mig fylld med jobb, det är mitt jobbs absoluta högsäsong. Så orken att pyssla eller skapa julöverdåd omkring sig är inte så stor.

Men vissa saker är superviktiga: Osram ljusstaken och elljusstaken med teakbotten åker fram tidigt, helst i mitten av november.
Men inget slår känslan av lugn och julfrid som infinner sig när jag plockar fram ängeln min pappa tillverkade i slöjden i mitten av 40-talet. Den är helig. Den är jul i all sin enkelhet.

Följ Retrobloggarnas julkalender! Imorgon bloggar Teak och orkidéer.

Annons

Retrobloggarnas Julkalender är i full gång!

Nu är det återigen dags för Retrobloggarnas alldeles egna julkalender. Följ den! Läs den! Kommentera den! Älska den!

Jag kommer att blogga den 10 december, vilket blir mitt första inlägg sedan 13 april. Ska jag skämmas? Nej, jag tycker inte det. Livet kommer ibland emellan och man kan inte hinna med allt hela tiden.

Lucka 1 – Carina – precis en sån
Lucka 2 – Erica – Mangania du älskade… & lite till
Lucka 3 – Anna – Ljuva 50-tal
Lucka 4 – Yvonne – 50-talskeramik
Lucka 5 – Otilia – Fröken Otilias köksskåp
Lucka 6 – Gitte – Bortbytingen
Lucka 7 – Martina – Old Shit and Stuff
Lucka 8 – Emma – Tant Emmas bravader
Lucka 9 – Anna – Retrolux
Lucka 10 – Carin – Audrey Fenns fina
Lucka 11 – Ann-Charlotte – Teak och orkikdéer
Lucka 12 – Cen – Retroknoppen
Lucka 13 – Bill – Billjournalen
Lucka 14 – Laura – Orangeriet
Lucka 15 – Jan – Form55
Lucka 16 – Erik – Faaglarna
Lucka 17 – Benny – Porslinsbloggen
Lucka 18 – Ida – Retroida
Lucka 19 – Eleonore – Elundkvist
Lucka 20 – Eli – Femtiotalsjakten
Lucka 21 – Susanne – Vintage Spyglass
Lucka 22 – Helen – Retromania
Lucka 23 – Carina – Precis en sån
Lucka 24 – Gunilla – Fynd eller ej

Retrobloggarnas julkalender lucka 16

Jag älskar julen! Lukter, smaker, mys, mat, stämning, avkoppling och allt annat som hör julen till.
Varje år tänker jag att i år blir året då det blir en julgran. Det blir ingen i år heller.
Jag älskar glittret och tingeltanglet, men har inte jättemånga julsaker.
Traditionerna tycker jag är fantastiska, men har inte så många själv.

Något som är enormt viktigt för mig är att plocka fram min änglaljusstake.
Den som pappa gjorde i träslöjden någon gång i mitten av 40-talet. Den är viktigare än allt annat.
Utan den ingen jul.

Här omgiven av fina små saker som gör julen – fat av Björn Wiinblad, ur den orientaliska-serien, detta är fat nr 1 som heter Overture. I bakgrunden hittar du min fina radio, en lite trälåda, en vas som är omärkt, men som jag gissar är tysk. Självklart amaryllisar. Brickan är ny och kommer från IKEA.

Hoppas att du hänger på Retrobloggarna julkalender. Jag tog över stafettpinnen från Erik och bloggen Faaglarna, som igår visade fina julaftonsbilder. I senaste numret av Scandinavian Retro hittar du fina bilder från hans hem.
Imorgon kikar vi in bakom lucka nummer 17 – där hittar vi Ida och bloggen retroida.

God Jul!

Favoriterna från 2013

Nu under julledigheten så kom det en uppmaning/utmaning från Form55 att visa sina fem bästa fynd från 2013.
Jag har varit i en kokong den senaste tiden, så först nu på årets första dag summerar jag 2013.

Mitt bästa fynd och största favorit är så klart min nya lägenhet. Alldeles underbar! Och den blir bara bättre och bättre.

Jag vill tro att jag 2013 slutade köpa bara för att köpa och istället satsade lite mer. Betalade lite mer för enstaka saker jag verkligen ville ha. Men fynden uteblev inte för det.
Allt på den här bilden är saker jag verkligen älskar. Radion av märket Conserton är en kär ny vän som dessutom funkar perfekt. Lisa Larson lejonet är nytillverkat men en verklig älskling. Sockerlådan fick jag av min mamma i somras. Lampfoten som syns är inte från i år.

De här två är jag mycket nöjd med. Glasvasen är från Lindshammar, av Christer Sjögren. Jag har haft en likadan orange länge. För ett par år sen såg jag den här och blev helt kär, men struntade i att köpa den eftersom jag tyckte den var lite väl dyr. Nu är den min. Till ett billigare pris, men jag hade kunnat betala bra mycket mer för den.
Till vänster ser vi Grafika av Ingrid Atterberg för Upsala-Ekeby. Jag tror att detta är den största vasen, men jag kan ha fel. Någon idiot har borrat hål i den för att den ska funka som lampfot. Det kommer den inte att vara hos mig. (Jag kan bara be om ursäkt för den sneda bilden.)

Ytterligare en Ingrid Atterberg flyttade hem till mig under julen. En grön Pepita. För 15 kronor blev den min. Den har en nagg, men ärligt talat, jag kunde inte bry mig mindre.

Sist ut får bli min kära apa. Kay Bojesenapan som ännu inte riktigt hittat sin plats i nya lägenheten. Men det kommer det är jag säker på!

Självklart finns det många fler saker som borde vara med; mina Kvadratburkar av Signe Persson-Melin, lampan jag köpte på Megaloppisen i Solna i höstas, men här sätter jag stopp för den här gången.
Under 2014 hoppas jag att jag hittar de möbler som saknas i min lägenhet; en hög byrå och en hylla med skåp. Jag ska inte köpa fler bordslampor. Men en taklampa till köket, sannolikt en Luxus. På prylfronten känner jag mig för ögonblicket lite mätt, men det kommer sannolikt ändras framöver. Den enda saken just nu som känns aktuell är den stora tillbringaren i Kvadratserien.

Retrobloggarnas julkalender lucka 11

Nu är det min tur att vara lucka i retrobloggarnas julkalender. Om det är första gången du är här; Kul och välkommen! Har du varit här förut; Härligt att ha dig tillbaka!

Det har nu gått ungefär 2,5 vecka sedan jag flyttade in i min nya lägenhet. Saker börjar hitta sin plats. Nu när jag har rejält med skåp har jag plats för en massa saker som fått ligga nedpackade; på min vind eller i min mammas källare. Ärligt talat; många av dem visst jag inte ens att jag hade.

Varför jag äger fler än 20 likörglas, ett tiotal snapsglas och några whiskeyglas är för mig lite av ett mysterium. Jag äger en flaska punch – som stått oöppnad i ett år nu. Snaps tycker jag inte är något vidare och whiskey inte heller.
Jag skulle gissa att jag äger ett 30tal kaffekoppar + tvåsiffrigt antal muggar; mycket anmärkningsvärt med tanke på att jag alltid dricker mitt kaffe ur ett högt ljusblått duralexglas inköpt på Hemköp i Falun 1999.
Vinglas används, men bara dom gröna. Cocktailglas finns det visst också några stycken…
Varför det finns sockerskålar och gräddkannor och en tekanna kan bara bero på komplett hjärnsläpp eller att behovet av skönhet tog över.
Antalet ljuslyktor, ljusstakar, småfat, skålar och vaser bör vi inte ens diskutera.

Visst känner vi igen oss lite till mans? En del skyller på gener, andra på behovet av skönhet och någon annan på att det är så roligt att köpa och fynda.
Jag råkade ställa en del av mina plåtburkar på samma hylla i skafferiet…

Och helt plötsligt var det ju självklart vems felet är:
Det är ju farbror Frippes!
Visst minns ni honom? Barnprogrammet med Martin Ljung som Farbror Frippe, som hade ett skafferi fullt med plåtburkar!
Det börjar med en plåtburk och slutar med glas nog åt hela Nobelmiddag.

Igår visade Undantaget i Hulebäck sina fantastiska smycken.
Imorgon lämnar jag över stafettpinnen till Retro-Tokig, som jag skulle kunna gissa kommer att visa något färgglatt.

Retrobloggarnas julkalender

Häng med vettja! Det kommer bli en resa genom många intressanta bloggar, stilar, intressen. Sannolikt med fokus på jul

1 dec  Tant Emma och La môme old fashioned.
2 dec H55
3 dec Fina fyndet
4 dec Gilas grotta
5 dec Porslinan
6 dec Mavintage och Prylodesign
7 dec Allt det gamla goda
8 dec Pensionat Granath
9 dec Re-dizain och Retrolux
10 dec Undantaget i Hulebäck
11 dec Är det min tur att kalendra
12 dec Retrotokig
13 dec Heja Ida
14 dec Loppistan
15 dec Teak och orkidéer
16 dec 50-talskeramik och Porslin och nostalgi
17 dec Ljuva 50-tal
18 dec tid & rum
19 dec Precis en sån
20 dec Bortbytingen
21 dec Porslinsbloggen
22 dec Retroknoppen och Vintage Spyglass
23 dec Tanten på auktion
24 dec Antikmonologen och Gestaltningstanten

Bloggutmaning: plåtburkar

Om jag har några plåtburkar? Eeeh, ganska många fler än vad jag själv trodde.  Skulle dessutom säga att det finns ungefär lika många till. På vinden och i min mammas källare.

Två saker förvånar mig; dels antalet, men också att jag inte har någon Kärnkaffeburk. Det måste rättas till.
Burken jag drömt om sen jag var liten är en stor röd Mazettiplåtburk. Den har alltid varit för dyr eller i för dåligt skick.
Trots mängden är jag ganska nöjd med att säga att de flesta faktiskt används. Dom är inte bara till lyst.

Först ut är dom här snyggingarna. Trevåningsburken är jag så glad över. Den har jag fått av min mamma efter långa förhandlingar. Hon köpte den på en Lionsloppis för en tia. Och den är så himla snygg. Perfekt sliten. Bredvid ytterligare två riktiga favoriter. Den blå köpte min mamma tillsammans med flera andra burkar på en auktion, även den för små pengar. Den röda har jag köpt i en liten ”skräpbod” och den kostade nog mer än hela lådan tillsammans. 45kr. Trevåningsburken är för närvarande tom. De andra två innehåller kvitton och sånt som ska gås igenom vid senare tillfälle.

IRA-burkarna är ju nästan allas favoriter. Alla retroälskare har åtminstone en variant av dem. De till vänster innehåller mina sygrejer. Min mormor hade sådana när jag var liten och jag har verkligen jobbat för att hitta dem till okej pris. Men nu finns dom hos mig. Den till höger kommer från en kasse med burkar min bror ropade in när jag var liten. I den huserar havregryn.

Även dom här raringarna huserar i mitt skafferi. Innehåller mjöl, socker och solrosfrön. Här ser man även skillnaden mellan Marianneburkarna och originalen från Aarikka. Den gula Aarikkaburkens ränder är bredare. Jag skulle inte ha något emot att även ha den gröna varianten.

Kakburkarna är arvegods. Den vänstra från Löfbergs Kaffe kommer från min morfar och den högra är från min mormor. Hos min mormor innehöll den kakor. Hos mig innehåller båda smycken.

Lite roligt får man ändå säga att det är att jag som inte ens gillar te har så här många teburkar. Men de är små och behändiga. Och passar för allt från buljongtärningar till småsaker jag inte vet vad jag ska göra med; en ensam tesked, ett hänglås, ett guldsnöre.

Älsklingarna här tillhör också favoriter. Den vänstra har varit min mormors. Den saknar lock och har gjort det så länge jag kan minnas. Jag använder den som pennställ. Perfekt användningsområde! Den bruna är bara till lyst. Jag tycker att den är så helt underbar. Jag ser mig aldrig mätt på den.

De här tre burkarna är nytillverkade. Den gröna köpte jag som tonåring. Idag hade jag antagligen inte köpt den, men den har fått hänga med ändå. Den är ju ganska gullig, och utmärkt för mannagryn.

Här kommer då dom som det kanske egentligen inte är helt politiskt korrekt att äga. Kaffeburken är den av alla mina burkar som jag betalat mest för; 85 kr. Kärlek vid första ögonkastet. Men då kostade den 150kr. Sen kunde jag inte glömma den och någon månad senare hittade jag den för 85 och slog till direkt. Kaffeburken innehåller så klart kaffe. Lakritstrollet innehåller salt.

Bloggutmaningen kommer ursprungligen från Femtiotalsjakten. Där finns det fler fina burkar att titta på.

Minnesförlust/Total blackout

Jag vet inte  vad som hände, men när jag visade mina retrodjur i söndags så glömde jag de käraste av dom alla. Trots att de befann sig mitt framför näsan på mig…

Min älskade fågeltavla av Ninnie Forsgren. Jag såg den på nätet och föll pladask.
Sidan tillhörde en auktionsfirma vars auktioner min mamma besöker frekvent.
Instruktionen till henne blev; ”Köp den, till vilket pris som helst!”
Hon fick den till för småpengar och auktionisten sa; ”Där har vi dagens fynd.”
Inte vet jag, och det spelar ingen som helst roll. Den är underbar och jag blir glad varje gång jag ser den.

Djur i mina ägor

Bloggutmaningen denna gången kommer från bloggen H55. Ickelevande djur jag har i mitt hem.
Pricken har vi träffat på förut. Han huserar i hallen där han med sin trumpna min ser till att jag inte glömmer mina nycklar.

Det är ganska fascinerande att han inte är den enda hunden i mitt hem. Jag har inte mindre än tre (3!) hundar. Jag som inte ens gillar hundar. Jag är kattmänniska to the bone!
De två andra är Stig Lindbergs skottar. Den minsta pyttelilla och den röda sparbössan.
Den röda är helt ny, eftersom Handelsbanken är smarta nog att ta tillbaka dem.

I övrigt finns bara det här finfina saltkaret i form av en tupp. Han har en liten skada på huvudet men jag skulle aldrig göra mig av med honom. Inte bara för att han är ett arv efter min mormor.

Bloggutmaning; lampor

Hur många lampor kan en människa ha?
Ja, om du frågor min mamma så skulle hon svara; inte för många.

Jag är inne i en period då jag mest letar lampskärmar på loppisar. Dock med riktigt dåligt resultat.

Den här skärmen är mitt bästa skärmfynd. Perfekt på alla sätt. Lampfoten är loppad den också, tillsammans med en lampskärm som genast lämnades tillbaka till samma ställe. En förskräckligt gulbeige historia som jag gör mitt bästa för att utplåna minnet av.

Den står vid soffan i vardagsrummet.
I vardagsrummet återfinns även den här skönheten som jag fått av min mamma i julklapp för länge sen. Helt i glas och ger ett perfekt sken på kvällarna.

I andra vardagsrumsfönstret återfinns den här. Där lampan och skärmen faktiskt är inköpta tillsammans. Det känns som om det händer en gång på hundra. Jag har en nästan exakt likadan lampfot som är hälften så hög, men där saknas för närvarande skärm.

I sovrummet återfinns min två favoritlampor; båda tycks ingå under etiketten ”Älska eller hata”. Jag älskar dem så mycket att de utan tvekan skulle tillhöra de saker jag skulle rädda först vid en brand.
Taklampan, som inte, jag upprepar inte är gjord av Hans Agne Jacobsson, köpte jag på Tradera för ganska länge sen. Det är en kärlek som aldrig går över. Jag är ganska säker på att mitt hem inte skulle vara detsamma utan den.

Och här kommer då den knasigaste av dem alla. Mitt 15 kronors fynd. Det står ”Italy” i botten. Jag höll på att gå miste om den. Sekunden efter att jag hade tagit upp den från hyllan på loppisen kom det fram en man och sa ”Den där skulle man allt bra gärna vilja ha”. Jag sa ja och höll väldigt hårt i den.

Sist men inte minst kan jag inte undanhålla er min mammas favoritlampa. Inköpt på auktion och tillsammans med en tyll- och spetsbeprydd skärm som täckte över den. Tur var väl det annars hade den nog blivit dyrare. Problemet med vilken skärm den borde ha löste jag snabbt som blixten när vi kom in på vår favoritloppis.
På någon annan lampa hade jag tyckt den här skärmen var ur trist, men här gör den sig verkligen.

Spana in andra bloggar och deras lampor; t ex Precis en sån som har en P O Strömlampa som jag inte skulle tacka nej till.